Om

Yvonne Kingbrandt, född 1953 i Stockholm. Boende i Gävle.
Diagnos Alzheimers sjukdom 10 juni 2008.
Var God Man till min mamma som också hade Alzheimer.Mamma dog 9 maj 2011. Mormor dog i alzheimer när jag var tonåring. Med andra ord både drabbad och anhörig! 

 


Aktuell bok: " Jag och min alzheimer". Gothia Fortbildning. Art.nr. 7205-921-4,2013. Länk till förlaget finns nedan. 


Kontakt med mig personligen endast via kommentarer här på bloggen då jag inte älskar telefoner och tycker det är svårt att kommunicera via. Jag tar inte heller nya facebookvänner som jag inte har personlig kontakt med. Detta för att underlätta för mig själv att komma ihåg vilka personerna i min vänlista är.

DEN SOM KAN SKRATTA ÅT SIG SJÄLV HAR ALLTID ROLIGT!


Demensföreningen gävle. Klicka på demensförbundet, välj ort och klicka på blå länken där, till hemsidan.

Presentation

Visar inlägg från december 2013

Tillbaka till bloggens startsida

GOTT NYTT ÅR!!!!!!!!

Till er alla från mig...Ja i dag är det nyårsafton och massor av mä'nniskor rustar för matlagning, förberedelse för gäster/kalas, champagnen mm. Lite hysteriskt ibland men den tiden var väldigt rolig. Att sitta ensamma på nyårsafton var otänkbart när vi var yngre så ut i god tid och tinga på dem man gillade eller storkalas.

Nu sitter vi ensamma, och lider inte ens av det, haha. Kom till torpet i söndags och har alltså lite jobbigare med nätverk här, sitter uppkopplad mot min Iphone nu. Det går i alla fall, men bilder får ni efter jag kommit hem. 

Mår mycket bättre nu förutom att jag inte sover, vet inte vad det är. Klarvaken på kvällen när jag ska sova trots att jag här inte ligger i sängen alls utan på divanen på glasverandan och tittar mot sjön, fåglarna som fått mat av oss, chivas som springer runt utanför som en räv mm. I går sprang en orre efter vägen. I går var jättefint väder så vi balanserade iväg på en promenad, halt men ett rejält tag i maken så bvar det fixat. Chivas sprang lös och bara njöt, in i skogen, ut en annan väg, fram och åter till oss. Det visade sig på kvällen när vi skulle sova, maken somnade direkt och lät därefter och Chivas också och lät därefter han också. Kvar blev alltså en klarvaken Yvonne med värk (hade suttit och broderat en timma på dagen).

Har en liten meny till kvällen och sedan blir det väl filmtajm. Här är helt tyst, i byn några km ifrån bor bara äldre och där skjuter man inte raketer, närmaste större by Färila och edsbyn är 3,5 mil bortom skogen. 

Nu har maken och hund gått ut med geväret i skogen för sök efter fågel, men mest som övning för Chivas då skjuta inte är aktuellt ännu med honom med. Först ska han tycka att skogsvandringen är underbar, springa på apport osv och vänja sig vid att husse har vapen med sig. Det andra kommer senare.

Jag ska sätta igång att bryna en kalvytterfilé. Den ska senare in i ugnen och bli klar. Till den har jag gjort en speciell potatis som man gör dagen före, i går alltså. Riven potatis blandad med massa färska kryddor, permesanost mm och ligger inlindad i bacon och in i ugnen 1 timma i går med press på. Svalnat i kylen med pressd på över natten och till kvällen skär jag bitar av den och steker i pannan. Till detta ska jag nu göra en cognacsås, vi får se hur allt smakar. Har vi sedan något hål kvar har jag köpt färdig friterad camemberost och tagit med mig hjortronsylt. Så varken fryser eller svälter gör vi.

Måste till sist berätta om kortisoninhalatorn jag fick. Visst blev jag bättre i både andning och slem och harkling, mycket bättre men i stället blev jag totalt förstoppad och hela kroppen svullnade upp som en ballong. Så i dag är det tredje dagen jag avstått från kortisonet, magen börjar bli bättre, svullnaden har gått ner hyfsat och jag är ju på torpet och har inte dessa andnings,harkel, slemhosta här knappt alls. Harklar mig inte mer än normala människor här.

Jag har ju länge sagt att jag tror att det är huset vi bor i, nu känns det som det är klart, något i huset är det jag inte tål. Hundhår är det inte, det är t.o.m dammigare med hundhår här än hemma.

Oj, vad långt det blev......Kram på er alla!!!!






Pressad blodapelsin

kanske lite surt för magen men massor av goda c vitamier i. Sitter alltså och dricker det tillsammans med mina mediciner, gällr att passa på när det finns i affärerna, blodapelsinerna alltså.

I morgon åker vi till torpet i hälsingland, Öjungen. Så hur det blir med bloggandet vet jag inte riktigt i skrivande stund och hur många dagar vi blir där vet jag innte heller, det beror på hur det känns med det provisoriska och om vi blir insnöade,vilket jag tror är otänkbart. Det finns snö där, och det är lite kallare än här men inte mer än så.

Jag hoppas att miljöombytet ska göra gott för mig och att jag kan släppa alla tankar som tränger sig på just nu . Kanske magen repareras också, vem vet. att sitta i min stol på glasverandan och titta över sjön och allt, fåglarna, kanske andra djur, det är avstressande. 

I natt tog jag alvedon för värken. När jag vaknade hade jag ställt burken i muggen med bettskena och vatten i. Ja, mycket händer här på nätterna. Ibland ligger det blomflugor ibland tänderna också, inte så trevligt. Men vi släpar ju in ris, gran, blommor och så i massor så här års och det blir som det blir med flugorna, de har det varmt och gott.

I dag klär vi av och tar bort granen, synd, den är så söt, men den dricker som attan och klarar inte vår bortovaro. Vi får vattna varje dag. Så för oss är julen över i dag granmässigt och tomtemässigt får vi ta när vi kommer hem.

Har ni märkt att jag inte är så rolig längre? Det har jag märkt och känt sista tiden, hoppas det kommer tillbaka


Vardag på riktigt eller.....

Nä, många är ju lediga. I dag steg jag upp tidigre än vanligt, 8.30. Hade drömt i omgångar så konstiga drömmar, jag flyttade och planerade matsal, precis som vi hade i sthlm, ett barn hade jag med mig, sprang så fort så barnen hann inte med och när jag vänder mig om har barnet blivit en gasell som flyger fram bakom mig, så bara att rusa på. Vi var på väg till vår nya villa som var bra nergången och vi inte hittade till, åkte bussar och annat, gick och gick. Usch, nu orkar jag inte mer.

Min mage (buk) är svullen. Troligen en ordentlig släng av magkatarr igen . Men det är ju så periodvis. Då blir ja så svullen att inga byxor går att stänga, ursäkta herrarna för det intima pratet, men jag har sådant behov att förklara allt, haha.

så nu går jag i sådana där pants eller vad det heter med en lång skjorta över. Jag gillar inte sådana för jag är alldeles för felformad för dem, men de är lösa i midjan och bara vidrröra midjan eller sitta framåtlutad är pest just nu.

I går kom maken med en artikel han hittat på internet. Det handlade om KOL. Jag sa genast , de kollade mig för två år sedan c:a och då hade jag dålig lungkapacitet men de sa att värdena inte var nere på KOL värden.

Nu när han läst så var han övertygad. En hel rad med hr det är att ha kol stod uppradade och allt stämde in och det ble så tydligt. Men, jag har blivit bättre av den kortisoninhalator jag fick av läkaren, inget mer slem nu inte. Så känslan var nog att läkaren inte ville att jag skulle oroa mig för en ny diagnos, han visste nog redan vad jag nu hade fått. Och, jag kan hålla med, orkar inte med fler diagnoser och medicinen jag fått hjälper så what!!

Men jag kan inte låta bli att undra varför ska jag få så mycket.....?

OK, nu kan jag skylla på andningen att jag är rund, haha. Alltid något eller hur.

I dag ösregnar det. Det gör att maken drar öronen till sig när jag säger torpet i nyår. Håller helt med, det blir kladdig hund med ej rinnande vatten och utan avlopp osv, ingen hit. Men hur kklalrar Chivas nyårsafton här hemma????

Människor måste få skjuta raketer och ha fyrverkerier, men min önskan är en mellan vissa klockslag på nyårsafton och på vissa platser inom varje område. Detta borde faktiskt föreningen ta tag i tycker jag. Det berör oss alla i föreningen och inte bara djur blir rädda, jag också och många äldre. Om de bara ville lämna vårt eget radhusområde i fred, önskar så, då kan vi vara hemma och planera för hans kisserier.

Men, jag har själv stått där med barnen utanför vår villa i Sthlm en gång och det har skjutits raketer utan en tanke på hundar och djur, bara festligt, så jag förstår samtidigt.

Nä, nu får jag sluta beklaga mig, det var värst vad jag är ettrig i dag. Ska gå in och duscha av både kropp, huvud och gnället. kram på er


Annandag jul

I går tog jag semester från bloggen, haha. Det vvar inte lätt ska jag säga, har nog blivit beroende av både blogg och er...

Men jag hade tyvärr en dålig dag i går. Det är ju inte så attt man blir glad och pigg och värkfri för att det råkar vara julafton eller juldagen, det är nog många av er som kan intyga, MEn det förväntas ofta av omgivningen att man ska vara det. (Vet inte riktigt vem MAN är, men skrutt detsamma).

Hur som helst är jag glad att de dagarna är över, tycker sämre och sämre om jul ju äldre, eller är det sjukare, jag blir. Ser inte längre fram emot det, något är fel i mitt huvud, ja det vet vi ju, men jag menar just när det gäller jul numera. Har varit en som älskat julen, älskat pyntet , matlagningen och bakningen och köpa paket och få överraska. Var tog allt det vägen????????

Så nu har i Nyår framför oss, men där har jag lärt mig sedan några år att det inte är annat än en vanlig dag som jag är uppe lite längre för att skåla på 24 slaget med minn make och för att äta lite extra god mat. Hoppas fortfarande på att vi åker till torpet några dagar främst för Chivas skull, här smäller det mellan husen något ruskigt och något har hänt med mig. Jag har blivit skotträdd. Minsta någon skriker till eller en smäll eller någon tappar något så hoppar jag högt och det känns som hjärtat ska hoppa ur kroppen, sedan tar det lång tid att lugna ner mig igen. 

Gnällig? Mmmmmm, just nu är jag det.

Fick ju kortisoninhalator av läkaren för mitt slem i halsen, det hjälper! Viserligen en medicin till, men vad härligt det är när något hjälper. Sitter inte och harklar på morgonen längre, har inget slem i halsen. Men, när ska man sluta med den? Kör så det ryker till den är slut tror jag.

Jag som skulle vara volontär på Ria bland alkkoholister och narkomaner har nu börjat dra öronnen åt mig. Tänker på detta med infektioner osv. Jag är ju som en svamp , har de fler infektioner än andra människor eller kanske tvärt om då de ofta är utomhus. Allvarligt talat, ni som är i vården, kan ni råda mig om jag kanske ska volontära någon annanstans istället?

GOD JUL TILL ER ALLA UNDERBARA MÄNNISKOR1

Nu har julbocken flyttat in på vår adress så den får vara ifred (förutom för Chivas). 

I dag ska jag koka julgröt till lunch på begäran men innan det, eller kanske under tiden den kokar, SKA JAG ut och gå en promenad med Carl-Oskar och Chivas, längre än vanligt. Önskar er alla en underbar julafton med god mat och hoppas tomte kommer.

bamsekram från bloggdamen!!!!!!!!

Äldre inlägg