Om

Yvonne Kingbrandt, född 1953 i Stockholm. Boende i Gävle.
Diagnos Alzheimers sjukdom 10 juni 2008.
Var God Man till min mamma som också hade Alzheimer.Mamma dog 9 maj 2011. Mormor dog i alzheimer när jag var tonåring. Med andra ord både drabbad och anhörig!

 


Aktuell bok: " Jag och min alzheimer". Gothia Fortbildning. Art.nr. 7205-921-4,2013. Länk till förlaget finns nedan. 


Kontakt med mig personligen endast via kommentarer här på bloggen då jag inte älskar telefoner och tycker det är svårt att kommunicera via. Jag tar inte heller nya facebookvänner som jag inte har personlig kontakt med. Detta för att underlätta för mig själv att komma ihåg vilka personerna i min vänlista är.

DEN SOM KAN SKRATTA ÅT SIG SJÄLV HAR ALLTID ROLIGT!


Demensföreningen gävle. Klicka på demensförbundet, välj ort och klicka på blå länken där, till hemsidan.

Presentation

Visar inlägg från oktober 2011

Tillbaka till bloggens startsida

Torpet vinterstängs

och i dag åker vi hem till Gävle. Vi lär inte komma tillbaka förrän isen och snön ligger så skoterturer och fiske är aktuellt.

I går satt jag till 20.15 innan maken kom fram ur skogen. De fälte 2 kalvar och på slutet en 19-taggare vilket gjorde att de fick problem att få ut den ur skogen. Där stod min sikromstoast i kylen och min cour dé filé torkade ihop. Vi åt men slängde hälften pga både misslyckad mat och trötthet. Sedan såg vi Svinalängorna. Det var inget bra slut på min födelsedag för den var superbra men jättedeprimerande. Jag som har boken hemma, vi får se när jag orkar läsa den.

I morgon ska jag se på TV2 19.30 om buddismen föratt det är intressant. Onsdag kommer AnnaKarin från Högskolan för vår planering inför mitt gästtalande där 8 november.

Mår, tja, fick hjälp i morse att smörja in nacke och axlar så just nu sitter jag med stor halsduk och det känns hyfsat faktiskt. Kanske får det bli en vana för maken, tihi.

Fått veta att vår yngsta son och fästmö kommer till julafton och stannar ev. över nyår. Kalaskul!! Den äldsta sonen åker till Ramundbergen med sin fästmö och hennes familj, de var hos oss förra julen. Det gäller ju att fördela sig när man har många att vara med. Vi harlagt ned detta med julklappar på begäran av sönerna. Ganska skönt men ändå lite trist att inte gå ut och handla som jag älskar. Får väl handla överraskningar till mig själv

30 oktober - 58 år

Ja, som ni förstår är jag Skorpion till stjärntecken. En hetsig, ivrig, full med idéperson och givetvis väldigt pratsam. Tror ni det stämmer? Glömde envis!!!!!

Tyvärr började min födelsedag med att maken berättade att Kitty varit dålig under natten, mycket värk och gnäll. I dag trappade vi upp kortisonet till 2 tabletter igen, den högsta dos hon haft tidigare. Skit samma med allt, bara hon mår bra så får hon göra det så länge det går. Kan inte se henne ha ont, jag om någon vet hur det är att ha skov.

Frukosten var serverad när jag gick upp och maken ute på jakt. Ingen dum start. Sedan har jag haft lååååånga samtal med båda pojkarna som ringt sin mamma. De är så härliga och sjunger i telefon till mig.

Konstiga drömmar igen - i halvvaken tillstånd. Hopplöst och obehagligt och framför allt obegripligt. Går i en trappa nedför och tredje steget ligger det flera kuddar på så jag inte kommer fram - vad betyder det, inbäddad i dun eller..... Jag blir inte klok på det .dessutom , vaknade och hade ingen aning om var jag var, inget gott tecken. Ska nog bli skönt att inte fara omkring mellan adresser så mycket på ett tag nu.

Jag har satt upp julstjärna i glasrummet och adventsljustakar. Fusk eller hur. Men , nästa gång jag kommer hit blir nog efter julhelgen och då vill jag att det är fint och klart. Det är mysigt att tända min fina kopparstjärna i glasrummet när det är mörkt ute, den fick lysa i natt. Här är ju kolmörkt på kvällarna, vi är ju i skogen.

Långpromenad med hundarna i går men Kitty fick jag släpa på för hon upptäckte hela tiden saker i skogen. Vi passerade björnbajs, älgspår mm så nosarna var i backen hela tiden och jag pratade så högt jag kunde. Alldeles slut när jag kom hem efter en timme och hundarna också, men skönt ute var det. 

Soluppgång över Stora Öjungen

Sitter med datan i vår glasveranda. Den är vinterbonad med specialglas och så har jag gasolvärme och ett elelement där, så det är varmt och gott. Det är liksom vårt allrum då vi sedan bara har kök och sovrum och sommarduschrum.

Sista helgen på ett tag som jag sa. På måndag stänger vi av sommarvattnet från brunnen och därmed går vi in i vintern på riktigt här. På vintern använder vi hinkar för att hämta vatten, värmer vatten i en stor elkastrull (10 liter) och har husvagnstoalett. Sedan har vi ju bastu numera och ett duschrum bredvid med fungerande avlopp även på vintern så där tar vi fram husvagnsduschen och gör oss rena. Alltid går att ordna, bara lite fiffighet som behövs.

------------

Ska försöka ta mig in i duschen snart, motigt som vanligt. Men jag har märkt att det är detta med hårtvätt som är motigt. Att bara gå in och duscha går bra men hela processen med håret och torka håret och så är jobbigt. Så nu tvättar jag inte håret varje gång jag går in i duschen och då är det enklare. Har ett torrt hår så det behövs egentligen bara en gång i veckan, men man tycker ju när man ändå är där, men inte mer.

------------

Har börjat skriva en del på engelska till pappa i thailand nu. Han vill öva och hans nya fru pluggar engelska nu för att kunna prata mer både med honom och med mig när jag kommer. Först kändes det jobbigt, men sedan hittade jag mitt gamla flyt och allt löpte på, med en del felstavning naturligtvis, men det är det ju i svenska också numera.

------------

Nacken känns lite bättre, tror jag börjat slappna av lite mer och dessutom fick jag ju hjälp av maken. Det ska han få göra om i kväll, tihi.

I morgon fyller jag år - 58 år. Pust. De flesta har ju slutat fira när de blir äldre, jag gör tvärt om, varje år jag får fira i medvetande är en fest för mig. I morgon gör jag Cour dé filé på gamla maner och en härlig sikromstoast före.

 

Jakthelg igen

Så jag packar ihop och åker med - sista helgen innan det blir riktig vinter och man kan gå på isen med spark och åka skoter.

Hade tid i går hos massör på fjärran höjder badet. Satt där i 30 minuter när en dam kom som jag kunde fråga. Hon ringde honom, massören var hemma och hade glömt bort mig. Gissa jag grät på hemvägen, mest för att jag vbverkligen såg fram emot hjkälp när jag har så oerhört ont just nu. Maken fick massera in AloeVera Heat lotion och på med halsduk osv. Lindrade lite men ändå, vilken tråkig historia.

Så nu skriver jag från torpet i helgen igen. Gnistan var braq och jag lyckades väl utan att säga något tokigt denna gång hoppas jag. Britta, min vän där, fyllde år så vi fick tårta förutom min radiokaka. Lite kaka på kaka alltså, men ack så smaskigt. Lite bingo blev det också och jag vann två gånger - godis.

Gick sedan hela vägen ner på söder för att gå till tygbutiken och köpa blixlås till en tröja jag stickatl. Butiken var nedlagd. Det blev en snopen eftermiddag och kväll.

Allt för i dag, slut för i dag mina vänner. I helgen ska jag förbereda mina rubriker för att prata på högskolan om två veckor.

Gnistdag

Ja i dag är det Gnistdag. Ska bli trevligt. En del tycker jag ska ta hundarna med mig, men jag väljer en eftersojm det inte blir någon avkoppliong för mig annars - passning.

I dag tar jag med  en Radiokaka som jag bakade i går. Minns ni dem?

Men att jag är sjuk förstår jag nu. Så här gick det till.

Smälte choklad och coccosfett i kastrull. Under tiden vispade jag ägg och florsocker en en bunke. Klär formen, börjar hälla på chokladsmeten och varvar med kexen. När alla lager ä4r klara tittar jag på skålen framför mig - unddrar vad det är för skål och vad är det i??? Oh, det är ju äggsmeten jag skulle blandad med chokladsmedet innan jag började varva. Upp med alla kex, försöker få så mycket chokladsmet som möjligt kvar och rör ihop och börjar om. Gissa jag hade chokladsmet överallt!!!!!!!!!!

Men jag blev inte upprörd eller arg - bara ledsen för det var en ordentlig insikt i min sjukdom. Jag hade inte ens rörigt omkring mig och var superkoncenterad. men vad hjälpte det. Den har hur som helst stelnat och i dag får vi se på Gnistan hur det går att skära och äta den. Maken kommer upp på eftermiddagen för att profva kakan med oss.

 

 

Äldre inlägg